Introduktion

Syftet med denna webbplats är att erbjuda överskådlig information om orsaksspecifika mortalitetstrender i befolkningar. Diagram kan visas och laddas ned efter val av befolkning, åldersgrupp och dödsorsaksgrupp. De mått som redovisas i diagrammen har beräknats med hjälp av öppna data från WHO (2017), men WHO är inte ansvariga för något innehåll på webbplatsen. För vissa befolkningar finns inte data tillgängliga via WHO (2017) för de senaste åren. I dessa fall används i stället uppskattningar tillgängliga via United Nations Department of Economic and Social Affairs, Population Division (2015).

Det finns sedan tidigare flera webbplatser med visualiseringar av mortalitetstrender. En av de mest avancerade är IHME (2014), som innehåller data för alla världens länder och använder komplicerade algoritmer för att justera för osäkerhet i underliggande data. Denna webbplats genererar diagrammen dynamiskt och kan ibland vara tungrodd. Dessutom sträcker sig visualiseringarna för närvarande inte längre tillbaka än till 1980, samtidigt som WHO (2017) för många befolkningar har data tillgängliga från 1950. Whitlock (2012) är en webbplats med en stor mängd statiska diagram baserade på WHO (2017). Dock underhålls denna webbplats inte längre sedan dess skapare avlidit.

Webbplatsen är gjord för att snabbt och enkelt ta fram relevanta visualiseringar av mortalitetstrender från mitten av 1900-talet fram till våra dagar. Den innehåller ingen kod som körs på serversidan med kopplingar till några databaser. De skript och andra källfiler som används för att generera diagram och webbplats finns tillgängliga via GitHub-förråd.

Mått på dödlighet

Dödstal är ett grundläggande mått på dödlighet. Dödstalet i en orsak \(c\) i en befolkning \(x\) under en tidsperiod \(t\), \(m_{c,t}(x)\), beräknas enligt \(m_{c,t}(x)=n_{c,t}(x)/p_t(x)\), där \(n_{c,t}\) är antalet dödsfall i \(c\) under \(t\) och \(p_t\) är medelfolkmängden under \(t\). Om \(x\) utgör ett brett åldersintervall kommer dödstalen i olika orsaker ofta att påverkas av trender i åldersfördelningen. Stigande medelålder hos befolkningen ger ofta ökade dödstal i åldersrelaterade sjukdomsgrupper som cancer, hjärtsjukdomar och demens. WHO (2017) tillhandahåller data över folkmängd och antal dödsfall i 5-åriga åldersintervall, med vilka det är möjligt att beräkna dödstal som inte är så känsliga för dessa trender, och därför ger ett bättre mått på direkta effekter av sådant som sjukvård och miljöfaktorer på dödlighet. Dödstal i snäva åldersintervall drabbas dock ofta av slumpmässiga förändringar i mindre befolkningar. På denna webbplats redovisas ovägda medelvärden av åldersspecifika dödstal i de 5-årsintervall som ingår i bredare åldersintervall (för närvarande 15–44, 45–64, 65–74 och 75–84 år). Dessutom redovisas andelen dödsfall i alla åldrar och för åldersgrupperna under och över 85 år (vilket kan användas för att bedöma om trender för andelar i hela befolkningen är relaterade till trender i de högsta åldersgrupperna, vars tolkning kan vara vansklig).

Tillgängliga data utgår från en binär könskategorisering. För de flesta dödsorsaker varierar dödstalen signifikant mellan kvinnor och män (och även tidstrenderna divergerar ofta, t.ex. när det gäller ischemisk hjärtsjukdom och lungcancer), och alla diagram redovisar därför könsspecifika trender.

Underliggande dödsorsaker och konstlade trender

Alla data gäller s.k. underliggande dödsorsaker. För varje dödsfall registreras precis en underliggande dödsorsak i befolkningarnas statistik, och den definieras som den sjukdom som inledde det morbida förlopp som ledde till döden eller omständigheterna kring den olycka eller våldshandling som orsakade den dödliga skadan (WHO 2010, 31). I en del fall är begreppet relativt oproblematiskt, t.ex. att primära tumörer och inte metastaser är underliggande dödsorsak vid dödsfall i cancer. I många fall kan emellertid tolkningen inte självklar. Detaljerade instruktioner för val av underliggande dödsorsak har ändrats mellan olika ICD-versioner, och praxis för val av underliggande dödsorsak kan skilja sig mellan olika befolkningar som använder samma ICD-version. Exempel på fall där tolkningen skiljer sig mellan befolkningar och tidsperioder, vilket kan ge upphov till konstlade trender:

För ICD-versionerna före ICD-10 finns inte uppgifter om dödsorsak tillgängliga på detaljnivå: i stället används förkortade listor, som de s.k. A-listorna i ICD-7 och ICD-8 och BTL (Basic Tabulation List) i ICD-9. Det bidrar till att det ofta är svårt att konstruera epidemiologiskt meningsfulla kategorier som någorlunda väl täcker samma sjukdomsgrupper för de olika ICD-versionerna, vilket märks t.ex. på de olika grupperna av infektionssjukdomar som presenteras nedan.

År då det skett byte av ICD-lista i en befolkning har markeras i rött längs \(x\) i diagrammen: \(07A\) och \(08A\) anger ICD-7 och ICD-8 med A-lista, \(09B\) anger ICD-9 med BTL, \(103\) och \(104\) anger ICD-10 med koder på tre respektive fyra tecken (den mest detaljerade nivån) och \(10M\) anger ICD-10 med koder på tre tecken för vissa orsaker och fyra tecken för andra. Kraftiga förändringar som uppträder i anslutning till byte av klassifikation kan i regel antas vara konstlade.

Inkluderade befolkningar

Jag inkluderar i första hand befolkningar med i stort sett kontinuerlig tillgång till data över dödsfall och befolkning från 1950-talet fram till 2000-talet. Detta innefattar till största delen länder i Västeuropa och Nordamerika samt andra höginkomstländer (t.ex. Australien, Nya Zeeland och Japan). Några kommentarer om enskilda befolkningar:

Israel
Endast data över judisk befolkning före 1975.
Tyskland
Inkluderar Västtyskland före 1990. Data för Östtyskland (vars befolkning vid sammanslagningen var cirka en fjädedel av Västtysklands) och Västberlin finns inte tillgängliga för hela den föregående perioden, vilket hade gjort att kostlade trender ändå inte kunnat undvikas om inte befolkningarna redovisats separat.

Inkluderade dödsorsaksgrupper

Alla orsaker

Alla orsaker
ICD-6/7/8/9: 000–E999, ICD-10: A–Y Inkluderar samtliga dödsorsaker.

Infektioner

Allmänna bakterieinfektioner
ICD-6/7: 044, 050–053, 055–058, 060–062, 340, 600; ICD-8: 005, 007, 020–039, 320, 590; ICD-9: 020–041, 320–322, 590; ICD-10: A20–A49, G00, G03, N10–N12 Inkluderar sepsis och andra bakteriella infektioner i inledningskapitlet i ICD-versionerna som inte ingår i andra infektionskategorier, meningit och njurinfektioner.
Könssjukdomar/HIV
ICD-6/7: 020–035; ICD-8: 090–098; ICD-9: 090–099, 279.5, 279.6; ICD-10: A50–A64, B20–B24 Inkluderar syfilis och andra infektioner som huvudsakligen överförs sexuellt samt HIV/AIDS (från ICD-9).
Luftvägsinfektioner
ICD-6/7: 470–500; ICD-8: 460–486; ICD-9: 460–466, 480–487; ICD-10: J00–J22 Inkluderar influensa, lunginflammation och andra luftvägsinfektioner (ej tuberkulos). Ofta känslig för konstlade trender när det gäller rapportering av dessa som underliggande dödsorsak.
Magtarminfektioner
ICD-6/7: 040–043, 045–048, 571, 572; ICD-8: 000–003, 004, 006, 008, 009; ICD-9: 001–009; ICD-10: A00–A09 Inkluderar olika typer av infektioner i magtarmkanalen. Kategorin är känslig för konstlade trender genom att dessa tillstånd ibland förts till vissa kategorier i kapitlet för sjukdomar i matsmältningsorganen (och WHO:s kondenserade listor kan inte användas för att skilja ut dessa).
Tuberkulos
ICD-6/7: 001–019; ICD-8: 010–019; ICD-9: 010–018; ICD-10: A15–A19 Inkluderar lungtuberkulos och andra former av tuberkulos.
Övriga infektioner
ICD-6/7: 036–039, 049, 054, 059, 063–138; ICD-8: 040–089, 099–136; ICD-9: 045–088, 100–139; ICD-10: A65–B19, B25–B99 Inkluderar infektioner i inledningskapitlet i ICD-versionerna förutom de som ingår i andra infektionskategorier, som olika infektioner orsakade av virus, parasiter och svampar och ospecificerade infektioner. Dramatiska ökningar och minskningar bland framför allt yngre män i vissa befolkningar under 80- och 90-talen beror på att ospecifika koder i denna kategori använts för HIV-infektion under vissa perioder.

Tumörer

Tumörer
ICD-6/7/8/9: 140–239; ICD-10: C00–D48 Inkluderar cancer, plus benigna och ospecificerade tumörer.
Bröstcancer
ICD-6/7: 170; ICD-8/9: 174; ICD-10: C50 Inkluderar cancer i bröst.
Cervixcancer
ICD-6/7: 171; ICD-8/9: 180; ICD-10: C53 Inkluderar cancer i livmoderhals.
Leukemi
ICD-6/7: 204; ICD-8: 204–207; ICD-9: 204–208; ICD-10: C91–C95 Inkluderar akut och kronisk leukemi.
Livmodercancer ej cervix
ICD-6/7: 172–174; ICD-8/9: 181–182; ICD-10: C54–C55, C58 Inkluderar cancer i livmoderkropp, moderkaka eller ospecificerad del av livmoder (vilket kan inkludera en del fall av ofullständigt klassificerad cervixcancer).
Lungcancer
ICD-6/7: 162–163; ICD-8/9: 162; ICD-10: C33–C34 Inkluderar cancer i luftstrupe och bronk.
Lymfom/myelom
ICD-6/7: 200–203, 205; ICD-8: 200–203, 208, 209; ICD-9: 200–203; ICD-10: C81–C90, C96 Inkluderar lymfom (Hodgkin och non-Hodgkin), myelom och andra typer av cancer i lymfatisk eller blodbildande vävnad utom leukemi.
Magsäckscancer
ICD-6/78/9: 151; ICD-10: C16 Inkluderar cancer i magsäck.
Pankreascancer
ICD-6/7/8/9: 157; ICD-10: C25 Inkluderar cancer i bukspottskörteln.
Prostatacancer
ICD-6/7: 177; ICD-8/9: 185; ICD-10: C61 Inkluderar inte åldersgrupper under 45 år på grund av alltför få fall.
Tarmcancer
ICD-6/7/8/9: 152–154; ICD-10: C17–C21 Inkluderar cancer i tunn-, tjock- och ändtarm.
Tumörer nervsystem
ICD-6/7: 193; ICD-8: 191–192, 225, 238; ICD-9: 191–192, 225, 237; ICD-10: C70–C72, D32–D33, D42–D43 (för lista 101 enbart C70–C72) Inkluderar tumörer i hjärnan och andra delar av nervsystemet.
Äggstockscancer
ICD-6/7: 175; ICD-8/9: 183; ICD-10: C56 Inkluderar cancer i äggstock.

Cirkulation

Cirkulationsorgan
ICD-6/7: 330–334, 400–468; ICD-8/9: 390–459; ICD-10: F01, I00–I99 Inkluderar hjärtsjukdomar, slaganfall (för ICD-10 även vaskulär demens) och andra åkommor i cirkulationsorganen. Hjärtkärlsjukdom och kardiovaskulär sjukdom används ofta som synonyma uttryck, men de kan även syfta på undergrupper av kategorin.
Artärsjukdom utom IHD/slaganfall
ICD-6/7: 450–456; ICD-8/9: 440–448; ICD-10: I70–I79 Inkluderar artärsjukdomar som inte ingår i grupperna ischemisk hjärtsjukdom och slaganfall (alltså arteiroskleros utanför hjärtat eller hjärnan eller i ospecificerade delar av artärsystemet, aortabråck etc.). Inkluderar inte högt blodtryck.
Cirkulationsorgan icke ateroskleros
Inkluderar alla koder i cirkulationskategorin utom de som ingår i ischemisk hjärtsjukdom, slaganfall eller övrig artärsjukdom. I huvudsak rör det sig om de tillstånd som ingår i den allmänna kategorin för hjärtsjukdom bortsett från ischemisk hjärtsjukdom. Benämningen icke ateroskleros skall inte tolkas för bokstavligt: denna kategori har medtagits p.g.a. den centrala betydelse ischemisk hjärtsjukdom och andra tillstånd som typiskt hänförts till ateroskleros, och som ingår under slaganfall eller övrig artärsjukdom, haft när det gäller tidstrender för cirkulationskategorin som helhet i många befolkningar.
Cirkulationsorgan utom IHD
Inkluderar alla koder i cirkulationskategorin utom de som ingår i ischemisk hjärtsjukdom. Har medtagits p.g.a. den centrala betydelse ischemisk hjärtsjukdom haft när det gäller tidstrender för cirkulationskategorin som helhet i många befolkningar.
Hjärtsjukdom
ICD-6/7: 400–447; ICD-8/9: 390–429; ICD-10: I00–I51 Inkluderar hjärtrelaterade tillstånd, inklusive ischemisk hjärtsjukdom, högt blodtryck, lungkärlssjukdom, myokardit, kardiomyopati, klaffel och funktionella hjärtdiagnoser (t.ex. hjärtsvikt).
Ischemisk hjärtsjukdom
ICD-6/7: 420–422; ICD-8/9: 410–414; ICD-10: I20–I25 Inkluderar hjärtinfarkt och andra tillstånd som beror på otillräcklig syreförsörjning av hjärtmuskel. Kranskärlssjukdom används ofta som mer eller mindre synonymt uttryck. Den engelska förkortningen IHD (ischemic heart disease) är också vanlig. Observera att begreppet inte finns i klassifikationer före ICD-8: den närmaste motsvarande kategorin i ICD-6/7, som kan tas fram utifrån de kategorier som finns tillgängliga via WHO (2017), är arteriosklerotiska och degenerativa hjärtsjukdomar. För vissa befolkningar (t.ex. Italien och Japan) uppstår då tydliga konstlade trender vid övergången till ICD-8.
Slaganfall
ICD-6/7: 330–334; ICD-8/9: 430–438; ICD-10: F01, I60–I69 Inkluderar hjärnblödning, hjärninfarkt och andra sjukdomar i hjärnans blodkärl. För ICD-10 inkluderas även vaskulär demens.

Annat sjukdomsrelaterat

Demens/neurodegenerativ
ICD-6/7: 300–309, 341–352, 354–369, 380–384, 386, 388–390, 394–398; ICD-8: 290–299, 321–344, 346–358, 370–373, 376–380, 384–389; ICD-9: 290, 330–340; ICD-10: F01–F09, G10–G37 (för lista 101 F01–F99, G04–G98) Inkluderar neurodegenerativa sjukdomar (alzheimers, parkinsons, multipel skleros m.m.), inklusive sådana som räknas till s.k. organiska störningar i kapitlet för psykiatriska diagnoser. Ökningar av andelen dödsfall bland äldre på senare år är till stor del relaterade till ökad benägenhet att rapportera demensrelaterade tillstånd snarare än t.ex. lunginflammation eller ateroskleros som underliggande dödsorsak (jämför med de uppskattningar av trender för demens från 1980-talet baserade på prevalens som finns tillgängliga via IHME (2014)).
Demens/neurodegenerativ ej VD
Är identisk med kategorin för demens och neurodegenerativa sjukdomar, men inkluderar inte F01, vaskulär demens för ICD-10 med detaljlista. Har tagits med för att få en defintion av demens/neurodegnerativ sjukdom som inte överlappar med slaganfall för ICD-10.
Diabetes
ICD-6/7: 260; ICD-8/9: 250; ICD-10: E10–E14 Diabetes mellitus (typ 1 eller typ 2). Benägenheten att rapportera diabetes snarare än komplikationer (t.ex. ischemisk hjärtsjukdom) som underliggande dödsorsak varierar ofta mellan befolkningar och tidsperioder.
Kronisk lungsjukdom
ICD-6/7: 501–527; ICD-8/9: 490–519; ICD-10: J30–J98 Inkluderar KOL, astma och andra sjukdomar i andningsorganen utom infektioner och tumörer.

Illa definierade orsaker

Illa definierade orsaker
ICD-6/7/8/9: 780–799; ICD-10: R00–R99 Inkluderar koder i näst sista kapitlet i ICD-klassifikationerna, som dödsfall utan specificerad orsak, symptom utan angiven bakomliggande orsak och senilitet (hög ålder utan angiven demens). En hög andel dödsfall i denna kategori för en befolkning och tidsperiod kan indikera bristande kvalitet hos statistiken och innebär att trender för andra dödsorsaker måste tolkas med försiktighet. Det finns koder i andra ICD-kapitel som kan betraktas som illa definierade när de rapporteras som underliggande dödsorsaker (t.ex. hjärt- eller andningssvikt utan angiven orsak). En del formellt väldefinierade koder kan i vissa befolkningar också överrapporteras på ett sätt som urholkar deras diagnostiska mening (t.ex. ischemisk hjärtsjukdom bland äldre).

Yttre orsaker

Yttre orsaker
ICD-6/7: E800–E999; ICD-10: V01–Y89 Inkluderar olyckor, självmord, mord, legala ingripanden och även komplikationer i samband med vård (även om bakomliggande sjukdomar då ofta rapporteras som underliggande dödsorsak).
Fallolyckor
ICD-6/7: E900–E904; ICD-8: E880–E887; ICD-9: E880–E888; ICD-10: W00–W19 Trender kan påverkas av benägenheten att rapportera ospecificerade olyckor eller komplikationer vid fall (t.ex. blodpropp eller lunginflammation) som underliggande dödsorsak.
Självmord
ICD-6/7: E963, E970–E979; ICD-8/9: E950–E959; ICD-10: X60–X84 Inkluderar även fall med bakomliggande psykisk sjukdom (t.ex. depression). Inkluderar inte fall med oklar avsikt. Trender kan påverkas av benägenheten att rapportera självmord.
Transportolyckor
ICD-6/7: E800–E866; ICD-8: E800–E845; ICD-9: E800–E848; ICD-10: V01–V99 Inkluderar motorfordonsolyckor och andra typer av transportolyckor.

Referenser

IHME. 2014. ”COD Visualization”. http://vizhub.healthdata.org/cod.

United Nations Department of Economic and Social Affairs, Population Division. 2015. ”World Population Prospects”. https://esa.un.org/unpd/wpp/.

Whitlock, Gary. 2012. ”Mortality Trends [arkiverad 21 december 2014]”. http://web.archive.org/web/20141221203103/http://www.mortality-trends.org/.

WHO. 2010. ICD-10 volume 2 Instruction Manual 2010 Edition. http://www.who.int/classifications/icd/icdonlineversions/en/.

———. 2017. ”WHO Mortality Database”. http://www.who.int/healthinfo/mortality_data/en/index.html.